Vad räknas som graffiti?

En av anledningarna bakom graffitins uppkomst var studenternas reaktioner på den politiska högerns tillbakadragande av finansiering av kommunala skolor i 70-talets USA. Konstformen graffiti blev studenternas verktyg för att visa sitt missnöje. Än idag är graffiti särskilt vanligt inom underground och andra subkulturer. Graffitin har länge varit en omdiskuterad fråga i och med samhällets kostnader för sanering. Det har även diskuterats huruvida lagliga väggar ska uppföras. Somliga menar att graffitin kan leda till grövre brottslighet. Många graffitimålare ser själva graffitin som gatukonst snarare än skadegörelse och ett estetiskt bidrag till stadsbilden.

Spraykonsten präglas av texter eller bilder som målas på offentliga platser såsom broar, hus och staket. Graffitins uppgift är att väcka känslor. I regel målas graffitin olovligt och inte sällan på annans egendom. Huvudsakligen används sprayburkar som verktyg. Graffiti utförs av privatpersoner som vill förmedla en åsikt eller annat budskap. Till Sverige kom spraykonsten runt 1984. Det har hållits flera utställningar med graffiti målad på duk sedan dess. Känd graffiti kan ses exempelvis på Berlinmuren från 1986. Idag ses graffiti på många platser som ett inslag runtom i vår stadsmiljö.

Begreppet graffiti

Graffiti består av texter, ibland i kombination med bilder, som målas i det offentliga rummets ytor i konstnärligt syfte. Det närliggande begreppet klotter syftar också på bild och text i det offentliga rummet men med avsaknad av den konstnärliga ambitionen. Ibland kallas den illegala graffitin för just klotter av motståndare och kritiker. Spraykonst används ofta som benämningsterm på graffiti betraktat som konstform. En fullständig graffitimålning består av en centrerad bokstavsbild, med tillhörande tecknade figurer samt bakgrund och signatur. Den ska utföras i flera lager med flera olika färger. Helst med en andra kontur kring bokstavsbilden.

Ytor och sanering

Vanliga ytor som nyttjas av graffitins målare än exempelvis murar, väggar och tåg. Idag finns även en mängd lagliga väggar att måla graffiti på och det ses ofta som en konstform snarare än någon olagligt. Syftet med legala väggar för graffiti har varit att begränsa skadeverkningarna och att stödja konstnärerna. Samtidigt finns en tanke om att genom tillåtande sammanhang etablera dialog med personer inom graffitikulturen. Sanering har blivit en stor fråga i samband med graffiti då det utgör en stor kostnad för kommuner och andra vars lokaler utsätts och behöver saneras.

Graffitins olika formelement

Några formelement som är vanligt förekommande är tags, throw-ups och pieces eller bilder som innehåller något av dessa formelement. En tag är en mindre, ofta enfärgad, signatur som sätts som avsändare vid målningen för att signera verket. I regel används ett smeknamn för att skydda konstnärens egen identitet. Om en tag sätts på annans egendom utan att fungera som signatur ses det som skadegörelse. En throw-up är en större tag med en konturlinje och med högst två färger. En piece är en stor fullständig graffitimålning, ofta med en bokstavsbild i centrum.

Metoder och material

Det centrala redskapet inom graffiti är givetvis sprayburken. Färgen släpps ut genom en ventil från en burk som innehåller drivgas och lösningsmedel. Många målare använder andningsmask som skydd mot gasen. Sprayburken har funnits sedan 1947. I början var det bara färgerna svart och vitt som erbjöds på marknaden men sedan har utbudet utvecklats. Sprayburkar användes först till att exempelvis bekämpa insekter. Ett tillbehör för att variera resultatet är så kallade caps (munstycken) med olika strålbredd. Andra metoder är att variera avståndet till ytan, använda olika hårt tryck och att variera vinkeln på sprayburken.